Vinterfin vovve i trendigt stickat

oktober 19, 2009

Hösten är kappornas, halsdukarnas och yllekoftornas tid och vi gör vad vi kan för att värja oss mot kylan. Men oavsett väder vet vi alla att hunden måste få sina promenader, och en riktigt kall dag kan också din lilla vovve behöva något varmt att ha på sig. Ett stickat plagg kan vara en både praktisk och snygg lösning och du kan dessutom passa på att ge din hund en alldeles egen stil.
 
Det debatteras en del om det är rätt eller fel att klä husdjur i tröjor och regnkläder. Vissa motståndare anser att hundar skäms över att gå klädda i människokläder. Men nog är det väl du som känner din hund bäst och som skulle märka om hunden kände sig fånig? Dessutom är det du som bäst ser om hunden fryser. Om den skakar av köld och inte trivs när det är kallt ute kan det vara bra att ge den ett värmande plagg som en jacka, ett täcke eller strumpor.

Ååååh ... Kan det bli mycket sötare än så här?

Ååååh ... Kan det bli mycket sötare än så här?

En hund som blir kall kan bli sjuk, så alla hundägare bör vara uppmärksamma när kylan slår till. På vintern är det inte ovanligt att man ser hundar som huttrar och som säkert skulle må bra av att ha något varmt på sig. Ett annat tecken på att hunden fryser är att den står stilla och lyfter upp en tass i taget. Det betyder att den tycker att det är så kallt att den inte vill ha alla fyra tassarna i marken samtidigt. Det är alltså upp till dig att avgöra vad som är bäst för hunden och om du vill klä på din hund vinterkläder så att den håller sig varm.

Köpa eller göra själv – du väljer

Det finns många vägar att gå för den som vill göra sin vovve vinterfin. Utbudet butiker som säljer hundkläder är stort, särskilt på nätet. Titta till exempel på www.doggie.se, www.lechien.se eller www.divinedog.se där du hittar allt från tröjor till jackor, regnställ och accessoarer. Men de allra mest personliga och unika kläderna är nog ändå de som du tillverkar själv.

Om du vill sticka något åt vovven finns det massor av roliga gratismönster på nätet. Och samtidigt som du skapar något helt unikt blir både du och hunden riktigt trendiga. Stickade plagg är helt rätt i vinter, och det gäller även för hundmodet. Själv är du helrätt bara genom att ha stickning som hobby, så det är bara att sätta igång och låta kreativiteten flöda.

Goda råd för hemmastickaren

Innan du börjar med ditt stickprojekt finns det några saker som kan vara bra att tänka på. Var noga när du väljer garn så att det blir ett material som hunden trivs i. Ylle som sticks och kliar är ofta ingen bra idé. Plagget ska också sitta bra och vara bekvämt, och din hund ska kunna springa och hoppa och rulla runt som vanligt. Prova att sticka i resår som är töjbart och anpassar sig efter hundens kropp. Glöm inte heller att hunden ska kunna kissa och bajsa utan problem, annars kommer den med all säkerhet att visa att den inte trivs i sina kläder.

Det är inte bara den praktiska utan även den estetiska aspekten som är viktig, men självklart går dessa att kombinera. Ett tips är att välja garn i ungefär samma färgskala som hundens päls eftersom det dels döljer de hår som hunden fäller och dels är en färg som din hund passar i. Och varför inte sticka något stormönstrat? Tydliga mönster och starka färger gör att du enkelt kan se vovven om han eller hon skulle springa i väg när ni är ute och går.

Tröja eller kofta?

Naturligtvis finns det många olika plagg att välja bland, och du kanske bör fundera över om du ska sticka en tröja eller en kofta till din hund. Ett problem med många hundtröjor är att de måste träs över hundens huvud, och det är något som de flesta hundar inte är så förtjusta i. Dessutom kan tröjan gå sönder om hundens tänder fastnar i den. Många hundar tycker inte heller om plagg med ärmar, men till skillnad från en kofta så täcker tröjan hundens mage. Det är den stora fördelen med dem eftersom det förhindrar att magen täcks med snö eller is. Ett alternativ kan vara en kofta med knäppning som skyddar magen utan att den måste dras över huvudet.

Något stickat till vovven …

Gör det finaste julpyntet själv!

Gör det finaste julpyntet själv!

 Om du har tänkt göra hunden fin till jul finns det flera varianter på tröjor till små tomtehundar. På Garnstudios webbplats finns det till exempel ett mönster på en klarröd tröja med vita kanter och tomteluva med tofs. Hela tröjan stickas i resår vilket gör att den ser ganska smal ut men tänk på att den är mycket töjbar och därför passar hundar i olika storlekar. På samma webbplats hittar du också en annan jultröja med typiskt norskt mönster i rött och vitt (se bilden). Finare julpynt än så lär du knappast hitta någon annanstans!

 

Minns du med nostalgi Pippi Långstrumps stickade tröja i vitt, rött och blått? Den kan du enkelt sticka till din hund och ge den en riktigt härlig fiskarlook.

Nja, kanske lite väl kreativt för de flesta ...

Nja, kanske lite väl kreativt för de flesta ...

På nätet finns det alltså en uppsjö av stickmönster till just tröjor och koftor för hundar, du behöver bara leta dig fram tills du hittar något som passar just din lilla älskling. Det är klart att tycke och smak spelar in. Alla kanske inte tycker att vovven passar i en tröja med lejonman, men för den som så önskar finns det mönster till det också.

… eller kanske till dig själv?

Något att värma dina egna tassar i.

Något att värma dina egna tassar i.

Om du hellre stickar till dig själv än till hunden finns det ännu mer att välja på. Du kanske vill göra livet som hundägare lite mer bekvämt? Den som någon gång har försökt gå ut med hunden en iskall vinterdag vet att det inte alltid är så lätt att hålla fast i kopplet med stelfrusna fingrar. Ofta hjälper det inte med vantar heller eftersom kopplet lätt slinter ur det hala yllegreppet. Det här kan vara lösningen: en enkel vante med öppning för kopplet så att du inte tappar taget, samtidigt som handen hålls varm. Lätt att sticka och åh så praktisk.

Eller kanske till dig själv från hunden …?

Och om du nu känner att du vill gå ytterligare ett steg längre och inte bara sticka åt din hund utan AV din hund finns boken Knitting With Dog Hair : Better A Sweater From A Dog You Know and Love Than From A Sheep You’ll Never Meet av Kendall Crolius. Japp, det stämmer. Där finns beskrivningar på hur du spinner garn av hundhår och sedan stickar med det. På det viset har du alltid din vovve hos dig – och för många kan det nog inte bli bättre än så.

Tips!

Tänk på att sätta reflexer på hunden nu under den mörka årstiden. Du kan till exempel köpa färdiga reflexhalsband eller västar. Men om du har stickat ett tjusigt plagg åt hunden är det fullt naturligt om du inte vill sätta en väst eller ett täcke utanpå, så vad göra? Prova att klippa ut bitar av reflextyg och sy fast dem som applikationer på det stickade plagget. Det blir ännu mer personligt och dessutom praktiskt i vintermörkret.

Victorias bröllop ett riktigt klipp

oktober 5, 2009

Kungligt bröllop i dagarna tre lär bli en god investering för staten 

När kronprinsessan Victoria gifter sig i juni 2010 kan vi räkna med ökad konsumtion, ökad turism till Stockholm och, som en naturlig följd, ökad sysselsättning och tillväxt. Det räcker för att de pengar som staten investerar i festligheterna ska vara en god affär.

Goda prognoser för konsumtionen i samband med bröllopet

I februari 2009 publicerade Svensk Handel uppgifter som visar att försäljningen av bröllopsrelaterade produkter i samband med bröllopsveckan beräknas uppgå till 2,5 miljarder kronor. Dessutom kommer Sverige att exponeras som turistland på ett sätt som saknar motsvarighet. Om Svensk Handel har räknat rätt och Stockholm får 12 000 extra besökare i samband med bröllopet, får detaljhandeln ett tillskott på ca 30 miljarder kronor, bland annat genom inkomster på ca 100 miljoner kronor extra till hotellnäringen och lika mycket till restaurangbranschen. Regeringen har beslutat att lägga 14 miljoner kronor på bröllopet, och i jämförelse med intäkterna talar siffrorna sitt tydliga språk: det borde vara väl investerade skattepengar.

Sura republikaner

Visst finns det folk som protesterar. På Facebook finns gruppen ”Vägra betala Victorias bröllop” som anser att kungafamiljen har så mycket pengar att de kan betala för sina egna bröllop, precis som alla andra. Och Republikanska Föreningen muttrar och menar att Victoria bör få gifta sig med vem hon vill, utan kungens och regeringens godkännande, och att skattebetalarna inte ska behöva stå för kalaset.

Bröllopet ett riktigt klipp

Men frågan handlar inte om Sveriges statsskick eller om valfrihet för de inblandade. I dagsläget är Sverige en monarki, detta är ingenting som kan ändras innan bröllopsklockorna börjar klämta, och självklart är det en statsangelägenhet att tronföljaren gifter sig. Staten hjälper till att betala spektaklet och får därmed dra fördel av ett PR-jippo utan like. Statsministern säger i en intervju att det inte ens går att sätta ett värde på bröllopet som marknadsföringsfaktor för Sverige. Aftonbladets Lena Mellin skriver i en kommentar att bröllopet kommer att kosta 1,55 kr per person och kallar det för ”tokbilligt”, vilket ger ännu ett perspektiv.

Det är omöjligt att sätta en prislapp på det som bröllopet ger i form av reklam för Sverige och Stockholm. Regeringen har trots allt försökt och kommit fram till att 14 miljoner kronor borde vara rimligt. I sammanhanget ter sig detta som en ganska blygsam summa.

Skrivuppgift nr 1

september 21, 2009

Eldare kvarglömd i ångpanna

Charlie Barr trodde nog att han hade varit med om det mesta under sina resor till sjöss – tills han råkade somna inne i en ångpanna och höll på att bli kvar.

Eldaren Charlie Barr

Eldaren Charlie Barr

För en oinsatt person låter det som en skräckinjagande historia, men Charlie själv ler förtjust när han berättar, på en svenska som präglas av många år utanför Sveriges gränser.

 – Vi var i Bordeaux, berättar han. Vi hade skrubbat pannorna och jag var sist kvar nere i kitteln. Jag råkade väl somna där i mörkret. Utan att jag märkte det skruvades manluckorna fast, vattnet släpptes på och de andra började elda under pannan. Först då vaknade jag!

Charlie beskriver hur vattnet började stiga i den kolmörka kitteln och hur han febrilt klättrade uppåt för att ta sig ut. Väl uppe märkte han att luckan var stängd och att han inte kunde komma därifrån.

– Blev du inte panikslagen?

– Jo vars, jag tänkte nog att min sista stund var kommen och bad väl en bön eller två. Jag höll ju på att bli levande kokt!

I sista stund räddades Charlie, men det var av en ren slump. En arbetskamrat hade upptäckt att han glömt sin hacka i pannan och öppnade luckan för att få ut den. Det första han fick syn på där nere var Charlie.

– Han blev rätt förvånad, flinar Charlie. Han var skotte vet du, och de kan ju vara riktigt snåla, så när han upptäckte att hackan nog var kvar i pannan skyndade han sig att hämta den, för inte hade han någon lust att köpa en ny. Det var mest hackan han saknat och inte mig, men jag var glad ändå. Snacka om att få en andra chans! 

Ett hårt liv till sjöss

Han kan berätta många fler historier om sitt liv till sjöss. Jag frågar om han seglade på samma fartyg under alla år.

– Nej nej, det var flera olika, säger han. Jag började på en trålare men tyckte väl inte att det var något direkt, så när jag fick chansen mönstrade jag på Aileen Allannah och fick börja i maskinrummet.

Charlie lutar sig tillbaka i stolen och ser ut att vara tillbaka vid ångpannan där, som han säger, kolboxarna var stora som hus.

Tunn som ett rakblad

Livet till sjöss fick Charlie att magra

– Jag minns att kapten var bra, fortsätter han. Var fjortonde dag bjöd han alla i besättningen på en whiskey, det var nyttigt för oss sade han. Själv tog han nog både två och tre, för efter ett tag började han alltid sjunga gamla sjömansvisor. I övrigt levde vi mest på konserver och på svagt te och kex. Efter ett tag var jag tunn som ett rakblad.

Han berättar andra hårresande historier om sjömanslivet. Om resor i oväder då styrmännen knappt kunde hålla skutan i styr, då den krängde hit och dit så att verktygen flög runt i maskinrummet och glödande slagg rann ur pannan.

– Den trampade vi ju i sedan! Vi eldare sade ofta att de skulle ha sig ett kok stryk de där ”rordängarna”.

Charlie ser rätt nöjd ut när han avslutar sin berättelse.

– Ja, visst var det tungt många gånger, och man fick ju varken vara lat eller dum om man skulle klara av det. Men under alla mina år som eldare var nog ändå det värsta när jag blev kvar i ångpannan, det måste jag säga.